Beskrivning
Kyrkan Santi Severino e Sossio är en stor renässanskyrka i Neapel, vid via Bartolommeo Capasso, nära den nedre decumanus, i stadsdelen Pendino. Den hör till ett av stadens största kloster, med tre klostergårdar, och bevarar inuti ett gravkapell som är känt för tre bröder uthuggna sittande på sin sarkofag.
Kapellet är Cappella Sanseverino, bredvid högaltaret. Ippolita de Monti ville ha det som familjepantheon, dekorerat mellan 1538 och 1548: monumentet över de tre bröderna är av Giovanni da Nola.
De tre unga männen dog i förtid, förgiftade av sin farbror för ett arv, och modern ville inte ha dem liggande, utan sittande som om de levde. Hon själv begravdes där, utsträckt på golvet framför monumentet.
Kyrkan har formen av ett latinskt kors, är cirka 80 meter lång och 40 bred, med ett enda skepp och sju kapell på varje sida. I absiden är altaret och balustraden av Cosimo Fanzago, och Belisario Corenzio freskmålade valvet med berättelser ur Gamla testamentet.
Träkoret från 1500-talet är ett verk av Bartolomeo Chiarini och Benvenuto Tortelli och var i åratal en förebild för andra kor i staden, nästan en encyklopedi av träsnideri.
Kupolen, från 1561, är en av de första som reste sig i Neapel. Freskerna på långhusets valv, med scener ur San Benedettos liv, och Måltiden i fariséns hus på fasadens insida är av Francesco De Mura och ersätter Corenzios, som rasade i jordbävningen 1731.
Sidokapellen rymmer verk av några av det napolitanska Cinquecentos mest inflytelserika målare och skulptörer: Marco Pino da Siena, Andrea da Salerno och Cavalier d'Arpino. I förrummet till sakristian har Cappella de Medici väggar klädda med flerfärgad intarsia, ett av de första exemplen i Neapel. Sakristian bevarar den mest intakta cykeln av Onofrio De Lione.
Från klostret kommer man till undre kyrkan, även kallad succorpo, från början av 1500-talet, med ett skepp och fem sidokapell. De tre klostergårdarna rymmer i cirka 300 salar Neapels statsarkiv.
I den andra klostergården, kallad Platanträdets, är tjugo fresker av Antonio Solario med berättelser ur San Benedettos liv ett av de viktigaste konstnärliga vittnesbörden om helgonets liv. Den första klostergården, kallad Marmorgården, har pelare av vit carraramarmor och mitt i trädgården en skulptur av Michelangelo Naccherino.
Klostret grundades på 900-talet av benediktiner som flydde från kullen Pizzofalcone undan saracenernas räder, med San Severinos reliker. År 904 förde de hit också San Sossios, San Gennaros följeslagare i martyrdöden. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1490 av Giovanni Francesco Mormando och invigdes 1571.
Missa inte
• Cappella Sanseverino.
• Platanträdets klostergård.
• Träkoret.
• Cappella de Medici.
Visste du att…?
• Belisario Corenzio, valvens målare, dog vid 80 års ålder när han föll från ställningarna medan han freskmålade kyrkan: hans gravsten ligger i golvet.
• Platanen i klostergården plantades enligt traditionen av San Benedetto: dess blad ska ha läkt sår. Den fälldes 1959.
• År 1594 bodde Torquato Tasso i klostret, och en sal bär hans namn.
Kapellet är Cappella Sanseverino, bredvid högaltaret. Ippolita de Monti ville ha det som familjepantheon, dekorerat mellan 1538 och 1548: monumentet över de tre bröderna är av Giovanni da Nola.
De tre unga männen dog i förtid, förgiftade av sin farbror för ett arv, och modern ville inte ha dem liggande, utan sittande som om de levde. Hon själv begravdes där, utsträckt på golvet framför monumentet.
Kyrkan har formen av ett latinskt kors, är cirka 80 meter lång och 40 bred, med ett enda skepp och sju kapell på varje sida. I absiden är altaret och balustraden av Cosimo Fanzago, och Belisario Corenzio freskmålade valvet med berättelser ur Gamla testamentet.
Träkoret från 1500-talet är ett verk av Bartolomeo Chiarini och Benvenuto Tortelli och var i åratal en förebild för andra kor i staden, nästan en encyklopedi av träsnideri.
Kupolen, från 1561, är en av de första som reste sig i Neapel. Freskerna på långhusets valv, med scener ur San Benedettos liv, och Måltiden i fariséns hus på fasadens insida är av Francesco De Mura och ersätter Corenzios, som rasade i jordbävningen 1731.
Sidokapellen rymmer verk av några av det napolitanska Cinquecentos mest inflytelserika målare och skulptörer: Marco Pino da Siena, Andrea da Salerno och Cavalier d'Arpino. I förrummet till sakristian har Cappella de Medici väggar klädda med flerfärgad intarsia, ett av de första exemplen i Neapel. Sakristian bevarar den mest intakta cykeln av Onofrio De Lione.
Från klostret kommer man till undre kyrkan, även kallad succorpo, från början av 1500-talet, med ett skepp och fem sidokapell. De tre klostergårdarna rymmer i cirka 300 salar Neapels statsarkiv.
I den andra klostergården, kallad Platanträdets, är tjugo fresker av Antonio Solario med berättelser ur San Benedettos liv ett av de viktigaste konstnärliga vittnesbörden om helgonets liv. Den första klostergården, kallad Marmorgården, har pelare av vit carraramarmor och mitt i trädgården en skulptur av Michelangelo Naccherino.
Klostret grundades på 900-talet av benediktiner som flydde från kullen Pizzofalcone undan saracenernas räder, med San Severinos reliker. År 904 förde de hit också San Sossios, San Gennaros följeslagare i martyrdöden. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1490 av Giovanni Francesco Mormando och invigdes 1571.
Missa inte
• Cappella Sanseverino.
• Platanträdets klostergård.
• Träkoret.
• Cappella de Medici.
Visste du att…?
• Belisario Corenzio, valvens målare, dog vid 80 års ålder när han föll från ställningarna medan han freskmålade kyrkan: hans gravsten ligger i golvet.
• Platanen i klostergården plantades enligt traditionen av San Benedetto: dess blad ska ha läkt sår. Den fälldes 1959.
• År 1594 bodde Torquato Tasso i klostret, och en sal bär hans namn.